FRA: ”Hagelbössa, möt vänster och höger fot”

FRA tycks inte ha förstått mycket, Åkessons anmälan mot Henrik Alexandersson var som att hälla bensin på en eld för att släcka den – mindre begåvat.
Att försöka tysta sina motståndare i internets tidevarv är korkat, möt ”Streisand effekten” – censurförsök leder bara till att informationen sprids och uppmärksammas än mer, samt försöken till att stänga ned densamma.

Samtidigt verkar det som om myndigheter(?) har fullt upp med att blanda bort korten medelst paragrafrytteri – oegentligheter ska tystas genom hemligstämpling och paragrafåterupprapning. Budbäraren måste till varje pris skjutas.
Det känns lite som om FRA försöker skrämma folk genom att ”skvallra för mamma!”, när en stor del av motståndet inte är det minsta rädda för ”mamma”.

Även denna kommentar från HAX blogg från ”anonym” är intressant (gå till länken för att se den i sin helhet):

Det lustiga i sammanhanget är att FRA är precis den myndighet som via teletrafik har bäst möjligheter att hitta vilken polis det är som ringt upp dig och därmed försvårat denna potentiella brottsutredning.

Det vore intressant att veta vilken IP adress som kommentaren kommer ifrån. Är det månne FRA?
Är det i så fall ett regelrätt erkännande av illegal avlyssning? Mig vetterligen träder inte den nya FRA lagen i kraft förrän 1:a Januari 2009.

Tiden när kommunikation och information kunde kontrolleras centralt av myndigheter är över. För varje källa och motståndare som de försöker tysta, så poppar 10 nya motståndare upp ur marken, likt ett parti av ”Whack-a-mole” som de inte kan vinna (en metafor som kan vara rätt passande..).
Men vi ska nog vara tacksamma för FRA’s agerande trots allt – vem behöver opponera sig mot dem, när de gör sitt bästa för att bli en politiskt omöjlig myndighet?