*snyft* - bidragstagare har inte råd med semester juli 2, 2008
Posted by Wille in Media, Svensk politik.trackback
Snacka om galenskap - snyfthistorier om hur bidragstagare inte har råd med sina semesterplaner pga det “nya, hårda Sverige”.
Vad är det för galenskap? Ska man ha “rätt” till semesterresor för skattepengar? Har man inte omdöme och möjlighet nog att lägga undan pengar för sådant, kanske man ska låta bli..
Hade det handlat om mat, husrum eller en rullstol till ett handikappat barn hade jag haft viss förståelse för en snyfthistoria, men semester?!
Är hela Sverige redo för dårhuset?
Har man “rätt” till en massa annat så varför inte slänga på lite semester som grädde på moset.
Det är redan ett dårhus.
Personligen skall jag se ifall det är möjligt att bli permanent sjukskriven och få “aktivitetsersättning” och flytta till Pattaya, nu kommer jag själv inte göra så. Har för bra moral men träffade en kanadensare i Thailand som är sjukpensionär och sätter Thailuder för kanadensiska skattebetalares pengar.
Fint det där.
Nu var ju snyftet snarare att hon inte får pengar fort nog då försäkringskassan har administrativa problem (för ovanlighetens skull eller inte).
Sen om nya Sverige vore så jävla hårt o nyliberalt så skulle hon ju kunna sälja en unga på Pajala marknad istället för att gå dit o bara titta. Och dessutom ha fyra ungar kvar!
Decorum förhindrar mig att rekommendera vilken unge hon bör dumpa i tid men bilden säger verkligen mer än tusen ord.
Wille, lär dig läsa!! Det finns bra uppdateringskurser på Littorina om du har problem med det.
Hon är INTE bidragstagare utan hon skulle ta ut föräldrapenning. Din titel på bloggen blir helt förljugen i och med detta inlägg.
Jag hoppas att du blir sjuk en månad, kanske någon liten operation så du blir borta. När du sedan inte får lön för den månaden och du heller inte får dina sjukpengar förrän efter 6 veckor DÅ kommer det säkert att kännas i magen. För hyran och mat ska betalas och kanske hade du velat gå på puben!
Tänk efter före!!
Det är ett bra talesätt.
Tittade närmare på artikeln. Förutsatt att hon arbetat tillräckligt i sitt liv så har hon ju mer än rätt att få tillbaka de pengar hon betalat in i skatt, hon verkade ju bara vara mammaledig. Har man möjlighet att få tillbaka sina skattepengar är det inget fel att ta tillbaka så mycket som möjligt.
Däremot finns det många exempel på de som vill ha ut a-kassa eller soc-bidrag lagom till semester och sånt. Det är sjukt.
Jag såg att det gnälldes i kommentarerna på sidan där många tyckte att någon gubbe fällt en hård kommentar. Dessa ansåg att “alla har det inte lika lätt i livet”.
Rent allmänt kan om sådana kommentarer sägas följande.
1. Nöd är inte någon som helst grund att kräva en viss ersättning av andra.
2. Om man skaffar sig fem barn (eller insert random: super bort, spelar bort, inte vidareutbildar sig eller inte tar vilket jobb som helst) och klagar på att man inte har det så lätt så har man hål i huvudet.
Christian:
vad gäller den inbetalade skatten så kan man ju ha åsikter om det (och du vet säkert redan min..), men det faktum att man förlitar sig på att få tillbaka från staten för att klara sina målsättningar, samt att man helt köper det när staten tar med ena handen och ger med andra är inget annat än bidragsberoende. Man kan kalla det vad man vill, men i praktiken är det samma sak (bidrag är skattefinansierat, du har inget val. En försäkring kan du välja att köpa eller inte köpa).
Syster Yster:
Ledsen att göra dig besviken, men jag bor inte i Sverige, och har heller inte mycket till statligt skyddsnät, så jag får nog klara mig längre än 6 veckor utan sjukpenning och lön.
Och jag ser till att ta ansvar för min egen situation till den grad att jag klarar av en längre period av sjukdom eller arbetslöshet, jag förväntar mig inte att få av pappa staten till att betala vare sig mina levnadsomkostnader eller pub besök.
Jo jag instämmer, galet att måla in sig i ett hörn på det sättet så man blir bidragsberoende.
Syster Yster erbjuder ett klassiskt argument som jag var på vippen att efterlysa.
Utan att, som Wille säger, kräva att någon ska ha tagit något som helst eget ansvar för sin trygghet (givetvis är det problematiskt med svensk sjukvård och sjukförsäkring som i princip är tvångsfinansierad osv.) så säger man i klartext: “ja men om du skulle få chansen att leva på andra så skulle du tycka att det var riktigt gött”. Till dessa kan jag bara säga: tala för dig själv. Ett sådant resonemang avsaknar allt vad moral heter.
Det intressanta är att många av de som förespråkar saftig statlig sjukvård och liknande dessutom tror i sin lilla fantasivärld att det inte finns något alternativ, att de som vill privatisera sjukvården skulle förespråka något som skulle utgöra en större risk för deras och andras hälsa när det egentligen förhåller sig tvärtom. De enda vars hälsa skulle riskeras är de som inte skulle tänka och ta eget ansvar, de som skulle skaffa fem barn utan att reflektera över hur de senare skulle bekosta detta.
Ja hon skulle ju få ut sin föräldrarpenning, något som i lag är stadgat att vi alla har rätt till när vi får barn. Inget konstigt med det.
Sen att media har byggt upp det till en snyfthistoria är bara löjligt. Hon må ha det knapert, men då får man väl hoppa över semestern detta året. Så gör väl alla om de inte har råd? Det är ingen självklarhet att alla åker på semester varje år och faktiskt inte någon mänsklig rättighet heller. Synd att det inte blev något i år - mitt tips till henne - gå in på http://www.hertzfreerider.se , låna en bil och ta med barnen på en minisemester på passande ort. behöver inte vara så extravagant - eller dyrt, det är ju faktiskt bara barn som uppskattar det lilla…
Jag har inte haft en semester som är längre än 2 veckor de senaste 5 åren. Jag mår illa när jag läser om människors som gnäller för att de inte kan åka på semester för mina pengar.
Semester? Vad är det? Jag är lycklig när jag kommer ut till mina föräldrars sommarstuga! Har pluggat och jobbat de senaste åren (vilket många vet innebär helg- och sommarjobb), så tre dagars ledighet i rad är fan guld! Semester till folket!