”The Perfect Storm” juni 28, 2008
Posted by Wille in Anekdoter & Iakttagelser, Ekonomi.trackback
Jag var tidigare i år allra högst medveten om att råvarupriser och inflation var på uppåtgående, jag var även medveten om att kontraktionerna i kreditgivning skulle göra det svårare att få lån, och som konsekvens få huspriser att falla något, samt den spekulativa bubbla som funnits runt bostäder att spricka. En konsekvens av allt detta skulle bli att vi nu står inför tuffare ekonomiska tider än vad vi gjort på ett bra tag.
Mina lekmanna förutspåelser gjorde att jag haft mer rätt en de flesta, även större delen av s k professionella analytiker och ekonomer.
Men, även jag hade fel i omfattningen: Jag hade ingen aning om att inflation och råvarupriser världen över skulle bli ett problem av den omfattning det nu fått, jag hade ingen aning om att kreditgivning skulle i princip gå helt upp i rök över ett par månader, och det börjar nu gå upp för mig att vi antagligen står inför ett par år av tuffa tider, snarare än 6-9 månader av återställning (nu pratar jag i brittiska och europeiska termer: svenska lågkonjunkturer brukar vara mer seglivade som en konsekvens av överreglering och överbeskattning, en 6 månaders brittisk lågkonjunktur är en svensk 1,5 årig lågkonjunktur).
Det tycks som om alla omständigheter som kan ”gå fel” på något sätt lyckats få det värsta möjliga av utfall. För att ta ett exempel: I Februari gick det fortfarande att få bolån på runt 5% i Storbritannien, idag är det näst intill omöjligt att få fasta lån på under 7%, detta trots att riksbanksräntan sjunkit med 0,5%. Då har jag inte ens nämnt avgifterna för att få lånen, och handpenningarna som krävs (mindre än 20%? Glöm det).
LIBOR räntan, räntan som avser vad banker tar för att låna pengar mellan varandra, som är drivande i bolånepriser har helt frikopplats från riksbanksräntan.
Detta bådar mycket illa för bl a huspriser.
Personligen köpte jag nyligen bostad, men ser hellre höjda räntor från riksbanken och tar smällen av sänkta bostadspriser – hellre en riktigt djup, men något kortare lågkonjunktur, än en återgång till 70-talets höga inflation och levande döda ekonomier.
Från ett personligt perspektiv kan jag bara notera: ”you win some, you lose some”, jag likviderade i höstas alla mina investeringar, vilket innebar att jag undvek ett fall på i runda slängar 40% sedan dess (dvs rätt ok vinst, jämfört med massiv förlust som det varit idag) – Jag har rätt god marginal innan jag förlorat motsvarande summa i nominella termer på mitt bostadspris, och när allt kommer omkring är jag mindre oroad över pappers prisfall på en bostad jag kommer att bo i 5-10 år, än att förlora verkliga pengar som jag kunde använt på annat (t ex bostadsköp..). Timingen rent finansiellt kanske var dålig, men, hey, jag har inte tagit mig vatten över huvudet, och mitt bostadslån (som jag avser betala av i snabb takt, ”trots” att jag lagt ordentligt handpenning) är den enda skuld jag har.
Dagens ekonomer sitter och meckar med formler helt frikopplade från verkligheten. Jag läser Stefan MI Karlssons blogg rätt mycket och han är mycket bättre ekonom än alla stolpskott som är ”ekonomiska rådgivare”.
Dagens ekonomer sitter och meckar med formler helt frikopplade från verkligheten. Jag läser Stefan MI Karlssons blogg rätt mycket och han är mycket bättre ekonom än alla stolpskott som är ”ekonomiska rådgivare”.
Ah. Bottenkänning när folk börjar skriva bloggposter som denna. Skönt. Snart vänder det.
Jag har varit helt likvid i över ett år, men den sista tiden har jag börjat köpa på mig Har ca 60% i aktier nu.
Kom ihåg. All oro finns redan i marknaden och när folk tror som värst om framtiden så är det köpläge. Kollar man P/E-talen på svenska papper så är många ganska attraktiva. Man kan hitta många med på P/E-tal på 7-10
Skatt:
Well, utan att se till specifika fall, så kan P/E tal vara låga av god anledning, om framtida vinster är på nedgående.
Erik:
Personligen har jag inte drabbats alls av konjunkturen ännu, bästa tiderna någonsin snarare. Men ekonomiska data förvärras nästan dagligen, och det finns goda anledningar att många finansiella institutioner fortfarande har bomber att släppa när alla deras s k ”off balance sheet”-investeringar tvingas fram i ljuset.
Omställningen från högt kreditberoende till mer normaliserade omständigheter kommer inte heller att vara skönt för många som tagit sig vatten över huvudet – för dem som köpt bostäder senaste åren, som inte kan binda om sina lån och därmed ser sina lånekostnader öka markant så finns inte många utvägar utöver åratal av skuldsanering och självspäkning.
Effekterna av minskad kreditgivning och ekonomiskt pressade konsumenter kommer att ha rätt långtgående effekter på konsumentsektorn i synnerhet och den vidare ekonomin i allmänhet.