Ministry of Truth

FRA lagen genomröstad under kvällen, föga förvånande när svenska folkets uppmärksamhet är på annat håll med EM fotbollen.

Den enda närvarande borgerliga riksdagsledamot som inte röstade ja var Birgitta Ohlsson, som la ner sin röst. Med andra ord är brevhemlighet, källskydd och rätten till privatliv avskaffad i Sverige, staten är allt, nu med verktyg som världens tidigare fascistiska och andra totalitära stater bara kunnat drömma om.

Annie Johansson och Fredrick Federley, som vann riksdagsplatser tack vare stark personlig profilering och personvalskampanjer baserade på liberala värderingar har visat sig vara partipolitiska karriärister framförallt, inte särskilt bekymrade över att sälja ut sina väljare och de värderingar de sagt sig stå för när partipiskan viner.

Inte mycket att säga. Jag har tidigare länkat till Federley och Johansson i min blogglista till höger, men jag tänker här med ta bort de länkarna. Jag har länkat till bloggar vars värderingar och åsikter jag inte delat, men som ändå haft något intressant att säga. Partipolitiska karriärister utan vare sig principer eller något som helst intressant att säga som de kan backa upp genom handling är däremot ointressanta, och därmed borttagna.

Nästa steg efter detta är när staten börjar filtrera och censurera kommunikation åt sina medborgare, självklart i rikets bästa intresse. Bara övervakningen i sig leder säkerligen till en grad av självcensur på sina håll. Man kan ju undra hur FRA lagen skulle stå upp mot t ex EU’s deklaration om mänskliga rättigheter?

Uppdatering

En kommentar nedan upplyser mig om att Camilla Lindberg (fp), röstat nej. All heder till Lindberg.