Ministry of Truth

De flesta liberaler och konservativa ondgör sig över den stora staten och politikers makthunger, vilket absolut är en hälsosam inställning. En del tappar dock bort tråden emellanåt, och tror att dåliga politikers enda målsättningar är makt och en utökad stat. Denna lilla blinda fläck är framförallt märkbar där den tillämpas på sittande politiker med liberala eller konservativa böjelser.

För att ta ett exempel: vissa förespråkare för en interventionistisk utrikespolitik pekar på att politiken är rättfärdig och moraliskt motiverad genom att förkasta påståenden om att Irakinvasionen skedde för att lägga vantarna på oljetillgångar genom att säga att “kriget är en förlustaffär, så det kan inte vara tillgångarna man var ute efter”.
Denna form av “bevisföring” lider dock av en väldigt stor brist: Politikernas intresse har inte nödvändigtvis speciellt mycket alls att göra med statens balansräkning, däremot kan deras intressen påverkas av deras kopplingar och kontakter med andra organisationer.. Har en politiker vänner, kontakter eller ägarpositioner i t ex oljeutvinningsföretag, säkerhetsföretag och byggföretag, så finns säkerligen en hel del att vinnas på de olje-, säkerhets- och återuppbyggnadsprojekt som staten delar ut (och ofta subventionerar), även om invasionen i sig är en brakförlustaffär för staten i sig.
Staten kan även användas för att skapa affärsmöjligheter åt företag med goda kontakter, på skattebetalarnas bekostnad. Kalla det “omvänd förmögenhetsomfördelning” om ni så vill.

Obs, nu påstår jag inte att t ex Irakinvasionen var motiverad av dessa faktorer (för om det var ädla- eller själviska motiv har jag ingen aning om). Men oavsett ursprunglig motivation så vore det extremt naivt och blåögt att tro att säkerhets-, olje- och återuppbyggnadskontrakt inte skulle ha delats ut via vänskapskorruption i vissa, eller troligtvis många fall.
Politiker blir inte plötsligt genomgoda, 100% ärliga altruister bara för att de råkar vara medlemmar av “ditt lag”, och det gäller oavsett de står till höger eller vänster. Politiker och statliga byråkrater kommer alltid att ta chansen att missbruka sin makt för egen- och vänners vinning om de kan och tror att de kan komma undan med det, frågan är bara om de gör det direkt och synligt, eller i hemlighet bakom stängda dörrar på ett mer indirekt sett.

Många tycks tro att problemet med staten är vilka politiker som sitter vid rodret, men grundproblemet är aldrig vilket “lag” som har makten, grundproblemet är alltid statens makt och omfång.