Journalister skrämmer mig oktober 25, 2007
Posted by Wille in Media.trackback
Journalistkåren skrämmer mig från vettet. Framförallt skrämmer det mig från att söka läkarvård, då det oftast är svårare att komma in på journalisthögskola än på läkarskola.
Utöver det skräms jag av journalistkårens attityder och politiska sympatier: som bekant var jag i Sverige måndag-onsdag. På tisdagskväll var jag vid Årstaberg och väntade på tvärbanan. Där låg ett häfte någon glömt/tappat med korta texter som uppenbarligen skrivits av nuvarande journaliststudenter, självklart kunde jag inte låta bli att bläddra lite i det och läsa några texter medan jag ändå väntade.
Text efter text så lös en skrämmande elit-attityd igenom: vikten av att som journalist “informera” och “uppfostra” folk om inte bara vad som händer, utan även om vad de bör tycka återkom gång på gång. Kommersialisering och vinst var av ondo, och “public service” och uppfostran av allmänheten var det högsta av alla värden.
Att antagligen relativt unga personer som inte ännu är färdigutbildade har denna attityd är skrämmande. Att dessa tendenser fanns i journalistkåren var jag medveten om, men inte till den grad som det korta texthäftet påvisade.
Folk som tidigare klagat på “vänstervriden” media har jag tidigare tyckt kanske haft en poäng, men överlag kanske överdrivit lite. Nu vet jag bättre.
F ö är jag rätt skeptisk överhuvudtaget till att det finns en journalistutbildning. Vad är poängen? Att ha en examen i att skriva artiklar tycks lite värdelöst..
Kriterierna för att vara en faktiskt duktig journalist torde vara att kunna stava, skriva någorlunda grammatiskt korrekt, ha något intressant att skriva och kanske inom vissa områden kunna gräva lite.
Trots detta, och trots gud vet hur många år folk går på journalisthögskola tycks de flesta journalister inte ha något intressant att skriva, inte kunna skriva korrekt och inte heller kunna gräva fram ett nummer via Eniro eller söka enkelt tillgänglig information via Google.
Ett gäng vänstervridna halvt begåvningshandikappade dyslektiker som tror att de är Guds utvalda folk för att de gick 4 år på högskola? Hur kan man inte bli mörkrädd?!
(ska kanske tillägga att det trots allt finns en och annan duktig journalist, men de är ungefär lika ovanliga som duktiga mjukvaruutvecklare inom min branch: det går 8-9 värdelösa på varje individ som faktiskt kan något..)
“If you send your child to a Catholic school, they will be taught that Catholicism is GREAT! If you send your child to a Protestant school, they will be taught that Protestantism is GREAT! If you send your child to a government school…”
Samma sak med journalister, förstås.
[...] skriver om journalister begåvningshandikappade dyslektiker och Webmastern meddelar att Aftonbladet tagit efter Svd och DN och börjar visa trackbacks till [...]
Är det allt kring Schenström som får dig att skriva detta? Jag måste säga att jag blir väldigt nyfiken på det där texthäftet du hittade, texthäftet som avslöjar allt snaskigt om vad som sker på journalisthögskolornas lektioner.
Jag har inte märkt av den attityden. Attityden är förvisso att man ska vara kritisk till allt och att det är vår uppgift att förmedla, men inte att uppfostra. Skriver man för subjektivt dömer man ut sig själv.
Journalism och hur man skriver journalistisk text är en vetenskap. Man behöver inte vara elitistisk för att erkänna det.
De som jobbar på en tidning letar inte upp sina egna arbeten, de får dem tilldelade på morgonen. Det är deras uppgift att vara på plats och att skriva. På webbredaktioner är det väldigt få som letar nyheter, man rewritar. Och i slutändan hamnar rättstavningsansvaret hos språkredaktören. Inte hos journalisten.
Tillägg: hur media hanterade allt kring Schenström var vidrigt.
Mejjad: Nej, det ar inte den affaren som far mig att skriva (har knappt lagt notis vid den). Daremot var haftet jag hittade ratt traffande pa min beskrivning..
Som sagt ar dock inte alla journalister inkompetenta, men en stor del ar det.