Produktiva och icke-produktiva ekonomiska bubblor – var är kritiken för de senare? augusti 24, 2007
Posted by Wille in Ekonomi, Ideologi, Psykologi & Mänskligt Beteende.trackback
En sak jag finner smått förvånande är att väldigt få människor reagerat överdrivet negativt över den globala bostadsbubbla som nu ser ut att spricka. Visst, folk klagar på bostadspriser och boendekostnader, ett fåtal är skeptiska till prisernas beständighet, men skillnaden i attityd är diametralt motsatt mot när IT-bubblan sprack runt 2000-2001:
När IT- och Internet bubblan sprack fick entreprenörer och riskkapitalister löpa gatlopp i media och för allmänheten, hatet och hånfullheten mot folk som i de flesta fall bara haft en mindre genomtänkt affärsidé visste inga gränser. Jag ser inga liknande tendenser i den allmänna debatten när det gäller bostads- och kreditbubblan.
Trots detta så är en bostads- och kreditbubbla som spricker potentiellt avsevärt mycket värre jämfört med vad t ex en IT-bubbla av samma omfattning är: Under IT-bubblans år så gjordes stora investeringar i teknologi som ökade människors och företags produktivitet. En del investeringar gick åt skogen, vissa fick inte den avkastning man hoppats, andra fick lysande avkastning men kanske lite senare än förväntat.
Poängen är trots allt att den skapar- och entreprenörsanda som uppvisades kring IT-yrans år i slutändan, trots den kortsiktiga smällen visat sig ge massiva förbättringar i människors produktivitet och levnadsstandard på längre sikt.
Är det någon som ser några liknande positiva effekter i kölvattnet av en sprickande bubbla som kretsat kring icke-produktiva områden av ekonomi, som t ex existerande mark och byggnader av olika storlekar och former? Nej, tror inte det.
Så var är hånet och föraktet denna gång? Det borde vara mer förtjänt i det senare fallet än i det tidigare, med tanke på konsekvenserna. Antagligen kommer det inte att komma i någon större grad. Småaktiga jantemänniskor tycker nog trots allt att det är roligare att håna folk som faktiskt försökt skapa något, än att kanske erkänna att de själva i många fall blivit meddragna i en dumdristig yra där de trodde de skulle kunna tjäna gratis pengar i all evighet på att bara äga taket över deras huvuden och marken under deras fötter.
This is gonna get ugly…
De positiva effekter jag möjligen kan se är att unga människor som idag inte äger en bostad får chansen att köpa något efter att bubblan spruckit. Effekten på samhällsekonomin skulle då kunna vara positiv om detta innebär en större rörlighet.
I reglerade marknader som den i Stockholm finns ju i princip inte alternativet att hyra, därför är det möjligt att fler får möjligheten att ta jobb i huvudstaden.
Själv kommer jag att fortsätta hyra i ett par år till och sedan, efter att bubblan spruckit (vilket den KOMMER att göra), utvärdera mina alternativ: ska jag fortsätta hyra eller är det bättre att jag köper något?
Övriga ekonomin utanför kredit- och bostadsmarknaden är rätt välmående, så den stora frågan är väl om dagens oro kommer att infektera resten av ekonomin eller inte.. Förhoppningsvis klarar sig det mesta, med enda bieffekten att det är slut på billig, enkel kredit, och att de värsta fallen av inkompetens straffas.
Personligen är jag dock milt oroad för Storbritannien specifikt, dels för att befolkningen har så stor del av sin förmögenhet bunden i sina hem, dels för att landet är så beroende av finansmarknaderna (framförallt kreditmarknaden). En liten korrektion, eller en “platt” bostadsmarknad under många år (där värden äts upp av inflation) är nog inget problem, men större spridning vore olyckligt, och inte helt omöjligt heller..
Det är intressant att se hur korkat människor beter sig med sina förmögenheter. I USA har ju befolkningen utnyttjat dessa som en sorts bankomater; “om huset har stigit i värde sedan förra året kan jag spendera mer pengar på bilar, resor och annat” tycks många ha resonerat.
Ledsen, men pengarna finns inte på ditt konto förrän du sålt huset!
Att använda sig av en högst eventuell framtida inkomst är lika dumt som att beskatta sådana, för att knyta an till det som diskuterats i denna blogg för någon vecka sedan.
Har arbetat i båda branscher och mycket av det jag såg i Internetbranschen på 90-talet var faktiskt just luft. Visst fanns det en rad banbrytande teknikföretag men en hel del var just bara dödfödda företag som inte brydde sig ett dugg om konsumentbeteenden men hade för mycket riskkapital. Vilket man ofta var medveten om men fortsatte att bränna pengar just for the fun of it och att det var bra för karriären att ha varit marknadschef för en storsatsning.
Har ingen aning om det är luft på den svenska fastighetsmarknaden Min magkänsla är att det är så men den är inget bra mätverktyg.
Vilka som förtjänar hån och förakt har jag ingen aning om. Det svenska seden är att håna folk som försöker och misslyckas så att man inte själv behöver göra något utöver det nödvändiga. Antar att detta beteende kommer att återupplevas vid en eventuell nedgång på fastighetsmarknaden.
Saknar faktiskt dotcomboomen annars. Det fanns så mycket positiva känslor och framtidsanda under denna tid som jag saknar i denna högkonjunktur. Samtidigt var det lite Kejsarens nya kläder-känsla som ibland gjorde en frustrerad på samma sätt som man blir frustrerad över en slösaktig stat idag.
Det finns inga belägg för att IT-bubblan skulle ha givit några bestående positiva effekter på produktiviteten. Tillväxten fick visserligen ett tillfälligt lyft i USA under slutet av 90-talet, men i det skiljer sig den inte från tidigare konjunkturuppgångar. Efter millenieskiftet har också tillväxten varit relativt låg trots husprisbubblan.
Även om den eventuellt resulterat någon ny teknisk uppfinning så kompenseras det mer än väl av hur den resulterade i att resurser felfördelades och att investeringsviljan i andra saker hämmades.
Detta särskilt då som husbubblan var ett indirekt resultat av IT-bubblan. Alan Greenspan sänkte räntorna 2001 på ett fullständigt vettlöst sätt (från 6,5% till 1,75% på mindre än ett år, för att kort därefter sänka det vidare ner till 1% ) för att begränsa de negativa eftereffekterna från IT-bubblan och resultatet blev då skapandet av husbubblan.
“Det finns inga belägg för att IT-bubblan skulle ha givit några bestående positiva effekter på produktiviteten”
Var det Tomas Friedman eller Johan Norberg som argumenterade för att IT-bubblan pumpade in enormt kapital i branschen vilket möjliggjorde gigantiska utbyggnader av den fysiska IT-infrastrukturen. Detta är enligt honom en anledning till att användandet av internet, etc – tom globalt – är mycket, mycket billigt.
Stefan:
Se Erik.
Byggaren:
När det gäller antalet saker med “endast luft” i, så är det en funktion av konjunkturläget: när konjunkturen är god och människor positivt inställda så är de mindre kritiska, och upptäcker därmed färre rena bedrägerier. När det vänder söderut så blir folk igen mer kritiska, håller i pengarna hårdare och granskar sina investeringsmöjligheter hårdare, vilket innebär att fler bedrägliga aktörer upptäcks.
Vi ska nog inte vara så säkra på att det inte upptäcks gott om fall i kölvattnet av denna bubbla som är rena bedrägerier, om än inte på ett annat sätt (vill minnas att jag läste på DI.se ett par analyser om fastighetsbolag som hade orealistiska affärsmodeller baserade på evig tillväxt och evigt billig kredit)..
Erik: Har inte läst detta någonstans så jag kan ha missat något men jag förstår inte poängen. Om massor av pengar i princip eldats upp men samtidigt också lett till en trevlig bieffekt såsom billigare telefoni/Internet/motorvägar/varm korv vad har vi då vunnit på detta? I det stora hela har mer pengar förstörts än det värde som skapats. Exempelvis har 3 lett till radikalt sänkta mobiltelefonipriser i Sverige då man brutit upp det rådande oligopolet. Samtidigt har detta lett till att de som investerat i 3 förlorat väldigt mycket pengar. Det skapade värdet i förhållande till förstört kapital är litet. Om detta inte skulle stämma så skulle det vara ett argument för att staten/EU ska bränna pengar på projekt som Boeing/rymdfärder och annat som inte efterfrågas då detta kan ge andra goda bieffekter. Låter nästan som ett socialistiskt argument.
Wille: Det är svårt att definiera luft. Jag vet faktiskt inte hur man ska göra detta över en förutbestämd tidscykel.
Erik. Jag ser verkligen inte ett hypotetiskt påstående utan bevislig saklig grund från källa som du inte ens vet namnet på som ett giltigt sakligt argument.